Nu är Odin kastrerad och allt gick bra enligt veterinären. Han har fått två sorters medicin, en mot smärta som han äter i 7 dagar och en mot infektion i 9 dagar.
Jag vaknade halv 4 i natt/morse och kunde absolut inte sova, så jag slog på mitt i naturen där jag somnade igårkväll och kokade gröt. Odin och Musman kollade på mig med en viss bitterhet i blicken, jag undrar varför?
Vi skulle vara hos veterinären klockan 9 i morse, så jag tänkte.. från början, att vi skulle gå upp vid halv 7 som vanligt och göra oss i ordning i lugn och ro, äta frukost, ta en bra promenad och sedan åka in.. Men eftersom jag hade stängt av alarmet i sömnen och vaknade klockan 8, så var det bara glömma den idén Vi rusade genom kyrksten och sedan åkte direkt in till stan. Väl där inne bad jag om ursäkt för sen ankomst och vi fick vänta i ca 20 min, så det var nog ingen fara. Jag bad även om att få sitta hos Odin när han får lugnande och det var inga konstigheter, han somna snabbt, det gjorde dock lite ont att få sprutan, så han lyckades inte få i sig allt på första försöket, men då kom en till i personalen och hjälpte till :)
Jag avlägsnade mig när de hämtade han och åkte till kolaren för att gå en promenad med Ludde, koka kaffe och plugga. De ringde från veterinären redan vid klockan 1 och sa att jag kunde hämta Odin vid halv 2.
Det var lite ont om personal så jag fick sitta och vänta en stund. Sen kom en jättetrevlig kvinna och förklarade hur eftervården går till, hur jag ska medicinera honom och vad jag ska tänka på osv. Sen hade hon ett rör med en pinne i med sig och sa att de hittat den i Odins gom.. den hade suttit så pass länge så den vuxit fast. Den satt fast mellan två visdomständer (om hundar har sådana) När de tog bort den så blottades "kött" och rötterna på tänderna. De sa även att det kan bli så att i framtiden kommer man behöva dra ut de två tänderna, om de inte återhämtar sig. Detta förklarar hans dåliga andedräkt och kassa matlust. 
Jag kände att jag började få den där känslan man får när man vistas på ett sjukhus. Jag blev varm, svettades, fick inte så pass mycket syre så jag klarade av att stå upp, så började tillslut armarna somna.. JAG KÄNDE MIG SOM VÄRLDENS SÄMSTA HUNDÄGARE.. Jag bad kvinnan om ursäkt och frågade om hon kunde hämta vatten åt mig, så jag fick tid att hinna få tillbaka andning och fattning innan Odin skulle komma ut. Hon var så snäll och förstod att jag ville vänta med att ta ut honom. Jag vill ju inte vara helt snurrig när jag ska ta hand om honom..
Jag och Odin vinglade tillsammans ut från veterinären och hämtade andan i bilen innan vi åkte hem.
Han vill varken äta eller dricka nu. Han ligger bara still. Jag fick två extra smärtstillande tabletter som jag kunde ge han tidigast kl. 18 ikväll, vilket jag gjort nu och det verkar som det fungerar nu (efter 1 timme). Han har kompressplåster efter kastreringen som jag kan ta bort om 48h.
Annars var helgen bra. Jag, Cajsa och Peter grillade i lördagskväll och hade det trevligt. Igår träffade jag Eliza och Izo. Jag och Odin tog en promenad och fikade tillsammans med dem. Eliza är sjukt bra på djur. Hon sitter på mycket kunskap som hon gärna delar med sig av. Hon har även jobbat mycket med hästar och hon använder sig av samma språk när hon jobbar med hundar, vilket det finns fler som gör och det är jävligt intressant att lyssna på henne. Hon är för mig logisk :)